I stadsingenjörskontorets arkiv finns en karta 1740-talet över ”Jönköpings stads Kålgårdars Platsar” som täckte stora delar av området mellan Rocksjön, Munksjön och ända upp till Slottsgatan. Kålgårdarna var stadsbornas nyttoträdgårdar och i början av 1800-talet fanns där omkring 200 stycken. På 1830-talet började bebyggelse breda ut sig. Området utvecklades från kärr till kålgårdar, till sommarnöjen, till hantverksgårdar, till hyreskaserner och industrier. I en ny stadsplan 1875 försökte man ombilda de oregelbundna gator och kvarter som hade vuxit fram på Kålgården till rätvinkliga kvarter med breda gator. Men redan efter några år fick planen anpassas till verkligheten. Dock kunde dragningen av Odengatan, Kålgårdsgatan och Strandgatan längs Munksjön genomföras.
Flera industrier har funnits på området såsom ett stort garveri, Nydals gjuteri och Mekaniska verkstad från 1898, ytterligare metallgjuteri samt galvaniseringsverkstad, Framnäs snickerifabrik, tunnbinderi, termosfabrik och stenhuggeri mm.
Bland andra verksamheter som fanns på Kålgården kan nämnas ”teaterladan”, eller ”Operahuset på Maden” som det kom att kallas, som fanns redan på 1700-talet på Fortunagatan 17. På denna adress byggdes Uggleboet runt 1860. Mitt i Kålgårdsområdet, mellan alla nybyggda flerfamiljshus ligger det äldst bevarade huset i hela stadsdelen. Byggnaden, som heter Aspholmen, har varit utvärdshus och härstammar sannolikt från 1600-talet. Stora Missionshuset, som rymde nästa 3000 personer, stod klart 1876 i hörnet Poppelgränd-Gelbgjutargatan-Odengatan. Mitt emot fanns Storckenfeldtska flickskolan i hörnet Gelbgjutargatan-Odengatan på platsen där det idag finns både en minnestavla och en staty som föreställer Aurore Storckenfeldt och den berömda psalmkompositören Lina Sandell. På utvärdshuset Fortuna kunde man bl a spela käglor.
En särskild plats på Kålgården var villa Sjövik som är starkt förknippad med sagokonstnären John Bauer. Sjövik uppfördes ganska nära Rocksjön år 1881, året innan John föddes. Det var tänkt som familjens sommarnöje men blev snart deras fasta bostad. Långt senare, under 1960-talet, hade byggnaden förfallit och revs slutligen 1965.
Kålgårdsområdet var under första halvan av 1900-talet ett livskraftigt område med många olika verksamheter och med blandad befolkning. Någonstans efter andra världskriget började ett stegvis förfall. Sannolikt när andra områden i staden utvecklades och expanderade. År 1981 lades därför ett förslag i kommunen att nästan alla hus på Kålgårdsområdet skulle rivas. Istället skulle byggas ett antal punkthus på 10 våningar, bredda gator och anlägga parkeringsplatser. Efter en guidning på Kålgårdsområdet av bokbindare Enander för kommunens (dåvarande) två kommunalråd skrotades emellertid planerna. En arbetsgrupp ”Kålgårdsgruppen” bildades som tillsammans utvecklade det som kom att bli de tre unika kvarter som vi idag kallar ”Gamla Kålgården”.
På Gamla Kålgården finns flera q-märkta byggnader där de äldsta är från 1800-talet. Både stenbyggnader och träbyggnader. Några är byggda på plats. Några är ditflyttade och ytterligare några byggdes då Gamla Kålgården återuppstod i skiftet mellan 1980- och 1990-talet. Tillsammans med små avgränsade gårdar har Gamla Kålgården blivit en unik, vacker och rogivande boendemiljö med moderna lägenheter några minuters promenad från utbudet i Jönköpings centrum. Gamla Kålgården består sedan 2007 av de tre bostadsrättsföreningarna Draken, Drömmen och Delfinen.
Bokbindare Lennart Enander var en känd profil i Jönköping som sedan 1970 hade sin verkstad i en byggnad som idag tillhör brf Drömmen i hörnet Fortunagatan-Odengatan. Han bodde tvärs över gatan på Fortunagatan 13, som nu tillhör brf Delfinen, i det som idag kallas Enanders hus. Han värnade starkt för att bevara skyddsvärda byggnader och miljöer i Jönköping. Hans kritik fick efterhand allt oftare stöd inom kommunen vilket slutligen medförde att han kom att tillfrågas i samband med utvecklingen av stadsmiljön. Efter hans kraftfulla engagemang för att behålla Kålgårdens historiska miljöer genom att tillskapa Gamla Kålgården fick han en plats uppkallad efter sig i korsningen Gelbgjutargatan-Kålgårdsgatan och där även ett minnesmärke finns placerat.
Källor;
”Jönköpingspromenader” av Agneta Åsgrim Berlin
”Jag smyckar diktens kläder” av Ragnar Järhult som handlar om bokbindarmästare Lennart Enander som var drivande kraft bakom Gamla Kålgården.